Values guide Metsä Group's operations 
 

Blandskog ger tillväxt, mångfald och skadehärdighet

Naturresursinstitutet (Luke) producerar nya forskningsresultat om tillväxten i blandskog. Bakom behovet av kunskap finns förändrade skogsförnyelsemetoder och ett behov av att svara på klimatets utmaningar.

I april inleddes projektet Sekametsien kasvatusmallit (SEKAVA) (Odlingsmodeller för blandskog) som finansieras av jord- och skogsbruksministeriet. Projektet är en välkommen utmaning för sin dragare, Lukes specialforskare Saija Huuskonen, eftersom projektet tar fram kunskap för beslutsfattande och skogsvårdsanvisningar, men kunskapen kan också överföras direkt till praktiken.

”Skogsförnyelsemetoderna har utvecklats under de senaste årtiondena både vad gäller markberedning som plantmaterial, vilket har lett till att plantorna börjar växa snabbare”, berättar Huuskonen.

”Med nuvarande praxis stampar granarna inte på stället, så de hänger med tallarna i tillväxtrytm. Det innebär att det har blivit dags för oss att uppdatera vårt kunnande om odling av blandbestånd.”

"Skogarnas livskraft, mångfald och skadebeständighet i föränderliga förhållanden främjas av att gynna blandskogar", säger Naturresursinstitutets specialforskare Saija Huuskonen.

Provytor och uppföljning av utvecklingen i blandbestånd

I Finsilvas skogar som sköts av Metsä Group har man ända sedan 1990-talet tillämpat blandkultur av tall och gran i liten omfattning.

”Ingen har forskat i blandkultur i den här formen, så vi beställde en utredning av Luke för ett år sedan för att få kunskap om trädens tillväxt och kvalitet på blandkulturobjekten. Efter de lovande resultaten började vi marknadsföra metoden till skogsägarna”, berättar Metsä Groups skogsvårdschef Teppo Oijala.

”Inom projektet SEKAVA mäter vi blandkulturobjekt som har grundats på Finsilvas och andra aktörers marker, men vi grundar också nya, bestående provytor, vars utveckling vi kommer att följa upp under årtionden”, berättar Huuskonen. ”I juni grundade vi de första blandbestånden av tall och gran samt gran och björk. Flera provytor kommer att grundas nästa vår och då även med blandkultur av tall och björk.”

Blandskog under hela omloppstiden

”Det har ju alltid funnits blandskogar i Finland och till exempel vid plantskogsvården har vi lämnat vårtbjörk som inslag i barrträdsbestånd, men nu talar vi om en mera heltäckande omändring av tankesättet. På lämpliga objekt är målet uttryckligen att odla beståndet som blandbestånd under hela omloppstiden i stället för att skogsvårdsåtgärderna skulle utföras så att man koncentrerar sig på det förhärskande trädslaget”, säger Oijala.

Huuskonen uppmuntrar också skogsägarna att fundera på om vissa objekt skulle lämpa sig för blandkultur under hela omloppstiden. ”Efter den tidiga röjningen finns det i regel ännu flera trädslag, så plantskogsvården och förstagallringen är avgörande med tanke på blandkultur.” Enligt Huuskonen är potentialen för blandkultur störst i södra och mellersta Finland.

Både Huuskonen och Oijala identifierar ett behov av anvisningar och skolning i fråga om att främja blandkultur.

”Metsä Group kommer att ge ut en uppdaterad anvisning för behandling av blandbestånd och skolning av röjsågsföretagare och avverkningsmaskinförare. Det är ganska långt i deras händer att skapa den skog som lämnas att växa efter deras arbetsskeden”, säger Oijala.

Naturresursinstitutets forskare Karri Uotila (till vänster) samt Metsä Groups operationsförman Antti Rantala, skogsvårdschef Teppo Ojala och skogsvårdsexpert Tiina Laine på skogsföretagare Reijo Leppänens arbetsplats.

Beständighet mot skadegörare

Skogsbruket måsta svara mot olika klimatutmaningar. SEKAVA-projektet förverkligar för sin del den nationella klimatstrategin och regeringsprogrammets klimatmål för markanvändningssektorn.

”Dp klimatet förändras, blir det allt viktigare att skogarna är livskraftiga, mångfaldiga och beständiga mot skador för att kunna producera virke och fungera som effektiva kolsänkor och -lager”, säger Huuskonen. ”Skogsodling i blandbestånd är en av lösningarna.”

Oijala påminner om att växtplatsen är viktig för det bestånd som odlas. ”Friska moar och bördigare marker än det lämpar sig för blandkultur, då alla våra trädslag trivs på sådana marker. På torra moar och kargare marker än det klarar sig tallen bäst, men också där kan man minska på risken för älgskador genom att odla blandbestånd.”

”Även om tallbestånd är mest utsatta för älgskador, så är granbestånd mest utsatta för nästan alla andra typer av skador, så som torka, vind-, snö- och insektsskador. Rotrötans skador kan också minskas genom blandkultur”, säger Oijala.