Values guide Metsä Group's operations 
 

En euro på plantskogsvård ger tre euro åter

Skogsvårdsarbetenas lönsamhet grundar sig på att träden växer snabbare på grund av dem och att träden blir värdefullare än de skulle bli utan skogsvårdsarbeten.

Rörelseresultatet per hektar skog i södra Finland uppgick i fjol till 163 euro, 58 euro i norra Finland. Bland landskapen var rörelseresultatet störst i Päijänne-Tavastland, 232 euro per hektar. De rörelseresultat som Naturresursinstitutet (Luke) årligen räknar ut för hela landet beaktar inte värdet på det kapital som är bundet i skogen eller beskattningen, endast inkomster och utgifter.

”Hela landets siffror ansträngs av att plantskogsvårdsvolymerna under gångna år inte har motsvarat det skogsvårdsliga behovet. Dessutom kunde förstagallringar och andra avverkningar utföras i större omfattning utan att riskera hållbarheten. Därför ger Lukes siffror en alltför dålig bild av vad lönsamt skogsbruk kan innebära”, säger direktör för medlemsärenden Juho Rantala.

”Metsä Groups ägarmedlemmar har en bättre kännedom om den egna skogens möjligheter än genomsnittet och därför är lönsamheten för deras skogsbruk bättre än i genomsnitt i Finland. Enskilda skogsägares rörelseresultat kan vara dubbelt så stort som de nationella siffrorna om skogsägaren utför skogsvård och avverkningar vid rätt tid och med hög kvalitet”, bedömer Rantala.

Markberedning tryggar tillväxten

Skogsvårdsarbeten kostar. Skulle inte skogsbrukets lönsamhet då förbättras genom att helt enkelt låta bli att utföra dem och spara pengarna? Det har under årtiondens lopp forskats mycket i ämnet och enligt resultaten avkastar skogsvårdsarbeten mera än de kostar.

Till exempel markberedning minskar på markpackning, höjer marktemperaturen, ökar näringsämnenas tillgänglighet för plantorna och minskar konkurrensen från annan vegetation samt skador på frön och plantor.

”Forskningsresultaten visar konsekvent att dessa faktorer får plantorna att överleva och växa bättre än på obearbetad mark. Markberedningen underlättar också planteringsarbetet. Dessutom kan man använda mindre och förmånligare plantor utan rädsla för att de kvävs under konkurrerande växtlighet”, berättar skogsvårdsexpert Tiina Laine om forskningsresultaten.

”Som tumregel kan man säga att en planta i en markberedningshög har det lika varmt som en planta hundra kilometer längre söderut”, säger Laine.

Högarnas fördelar

  • Ökar näringsämnenas omlopp
  • Minskar risken för skadegörare
  • Minskar på konkurrens från annan växtlighet
  • Minskar frostskador och förlänger växtperioden, eftersom temperaturen är högre i högen än i obearbetad mark

Markberedningen har flera positiva effekter vilka tryggar att plantan börjar växa snabbt och tryggar att plantan hålls vid liv efter sådd eller plantering. Källa: Naturresursinstitutet

Plantskogsvård ger resultat

Plantskogsvårdens avkastning baserar sig på att träden har tillräckligt mycket tillväxtutrymme i ett skött bestånd och deras diameterutveckling är snabb. Därför når träden snabbare stockträdsdimensioner och beståndets medelgrovlek är större än i oskötta bestånd.

Luke har forskat i hur plantskogsvården försnabbar stammarnas diameterutveckling. Ett tallplantbestånd som har skötts enligt rekommendationerna har 15 procent större medeldiameter vid förstagallring än ett oskött bestånd. I en omfattande undersökning som grundade sig på riksskogstaxeringens resultat kunde man skönja, att stammarna i ett vårdat bestånd är 22 procent större än i ovårdade bestånd då beståndet når förstagallringsskedet.

”Efter plantskogsvården finns det färre träd per hektar än före behandlingen, men träden växer snabbare. Dessutom riktas tillväxten till de bästa stammarna. Tumregeln för plantskogsvård är att en satsad euro ger tre euro igen”, säger Laine.

”Dock är det så, att ju kargare växtplats och ju längre norrut man förflyttar sig, desto mindre lönar det sig att investera. Lönsamheten har en direkt koppling till markens avkastningsförmåga och växtperiodens längd. Därför är naturlig förnyelse av karga objekt lönsam i norra Finland, vilket det inte är på bördiga boniteter i södra och mellersta Finland”, säger Laine.

Plantskogsvård ökar mängden stock och rotintäkterna

Illustrationen beskriver plantskogsvårdens effekt under hundra års tid. Plantskogsvård enligt rekommendationer för god skogsvård förbättrar avsevärt avkastningen av grovt gagnvirke. Om man skulle avstå helt från plantskogsvård, skulle produktionen av massaved öka och produktionen av stock minska.


Tidshorisonten flera år

”Skogsfastigheternas rörelseresultat varierar årligen beroende på vilka år man får virkesförsäljningsinkomster. Därför lönar det sig att betrakta lönsamheten utgående från genomsnittet av till exempel 5–10 års avkastning”, ger Rantala som råd.

Man kan bedöma den egna skogsfastighetens lönsamhet i Metsäverkko med hjälp av Fastighetsboken. Där visas förverkligade inkomster och utgifter samt prognoser för framtiden.

”Det lönar sig också att tänka på lönsamheten i relation till det kapital som finns bundet i skogen och den avkastning man får. På det sättet får man en bild av den relativa lönsamheten. Det bundna kapitalet kan uppskattas utgående från gängse värde: hur mycket skulle jag få för fastigheten om jag sålde den nu”, föreslår Rantala.

Ingen vet med säkerhet hurudant virke det finns avsättning för om 50 år. Ju flera och ju värdefullare träd det växer i skogen, desto flera alternativ har skogsägaren för att utnyttja dem.

Laine och Rantala påminner om att skogsvård som tar sikte på gott och lönsamt skogsbruk samtidigt stöder skogarnas roll i kolbindning och avvärjande av klimatförändringen. Det lönar sig alltså att satsa på skogsvård också i framtiden.

Den ursprungliga artikeln har publicerats i Metsä Groupin Viesti, nummer 4/2020. Text: Krista Kimmo