Values guide Metsä Group's operations 
 

Karkuaho fick nya ägare

Familjen Pikkuaho i Pudasjärvi utförde generationsväxlingen av sin skogsfastighet med hjälp av Metsä Groups tjänst. Tio år av obeslutsamhet var onödigt, eftersom skogen övergick till nya ägare smidigare än familjen Pikkuaho hade tänkt.

Paavo Pikkuaho och hans son Sampo från Pudasjävi, Norra Österbotten, har nu ett bekymmer mindre. Skogsfrågorna har äntligen fåt rätsida.

Pikkuaho hade redan under tio års tid pratat med sina söner Sampo, Sami-Pekka och Petri om generationsväxling av skogen, men ärendet hade alltid blivit därhän. Under sensommaren 2018 tog processen äntligen fart. Tacket för denna utveckling går till Metsä Groups skogsexpert som länge har samarbetat med Pikkuaho och i flera repriser pratat om generationsväxlingen med Pikkuaho. Slutligen föreslog han att han kunde förmedla Sampo Pikkuahos kontaktuppgifter till Metsä Groups generationsväxlingsexpert Markku Juuso.

Juuso kontaktade Pikkuaho. Efter fyra månader av diskussioner, arrangemang och epostväxling var skogarna på Karkuaho i händerna på de tre sönernas sammanslutning. Enligt Paavo Pikkuaho var starten den besvärligaste delen av hela processen. Sampo Pikkuaho är av samma åsikt.

Så här ska det göras

”Det här gick smidigare än jag kunde tro”, berömmer den nya skogsägaren och tackar Juuso för hans sakkunskap i ärendet. I händerna på ett proffs fanns det ingen orsak att oroa sig för vilka lappar man kanske hade glömt att fylla i och vad man kanske hade glömt att beakta.

Marschordningen i en generationsväxling är i stort sett följande. Först gör Metsä Groups skogsexpert en uppskattning av skogsfastighetens värde. Den egendom som överlåts kan bestå av nästan vad som helst: skog, jordbruksfastigheter, maskiner, torvproduktionsområden, byggnader, aktier eller värdeandelar.

Efter värderingen går man igenom olika alternativ, så som köp eller gåva eller en kombination av dem. Samtidigt gör man en uppskattning av skattepåföljderna och söker den vettigaste lösningen för varje enskilt fall. Slutligen hjälper generationsväxlingsexperten den nya ägaren med lagfarter, ansökan om FO-nummer och anslutning till moms-registret.

Pikkuahos beslutade sig för köp eller ”överlåtelse till underpris, där det inte uppstår en gåva” som Juuso uttrycker saken. Även om skogsegendomen bytte ägare till lägre pris än marknadsvärdet, blev det cirka fyrahundra hektar stora förvärvet inte helt gratis. Till den unga generationens lycka behöver skogen inte betalas genast, utan affären gjordes på avbetalning.

Förmånlig service

Sampo Pikkuaho anser att Metsä Groups generationsväxlingstjänst är förmånligare än han hade tänkt. Dessutom kan man dra av kostnaderna i beskattningen.

Markku Juuso konstaterar att kunderna sällan anser att tjänsten är dyr. ”Priset varierar beroende på hur krävande fall det är fråga om från några hundra euro till några tusen euro.” Pikkuahos generationsväxling var tydlig och enkel, så priset blev inte heller högt. Alla fick en lika stor andel, fastigheten behövde inte delas och parterna kommer överens med varandra.

Metsä Groups generationsväxlingstjänst hålls på en måttlig nivå också av den anledningen att tjänsten är en tilläggstjänst för koncernen, vilken inte behöver ge vinst. Enligt Juuso är det viktigaste för bolaget att kundförhållandet bevaras också med den nya ägargenerationen.

Skogarna fortfarande enhetliga

Männen sitter vid soffbordet och studerar kartor som skrivits ut från Metsäverkko. De noterar att skogarna är enhetliga. Alltför ofta är skogsfastigheterna splittrade, vilket försvårar användningen. Juuso fäster sin uppmärksamhet vid skogsvägarna och körstråken längs dikesrenarna, vilka enligt hans uppfattning är väl planerade med tanke på skogsbrukets behov. Skogsexpert Marko Nikula berömmer fastighetens fördelning i utvecklingsklasser, vilken tryggar jämna skogsinkomster i framtiden.

Vid Pikkuahos generationsväxling överlät fadern sina skogar till sina söner i femtioårsåldern. Enligt Juuso motsvarar det mottagargenerationens genomsnitt. Alltför ofta drar generationsväxlingen ut onödigt sent i livet. ”Det är relativt vanligt att pensionärer tar över skog av pensionärer.”

Orsakerna är många. Ofta är känslobanden till skogen starka. Man tänker att skogen ska trygga ålderdomen och enligt Juuso är det vanligt att man ser skogarna som någonting värdefullare än de ekonomiskt sett är. Ofta uppstår den slutliga gnistan till generationsväxling då någon anhörig dör eller då den egna hälsan sviktar. Då verkar det som om man skulle vakna till det faktum att man inte är odödlig.

Ingen dramatik

I Pikkuahos fall satt ingen och ruvade på skogen och det behövdes ingen dramatik för att föra ärendet vidare. De yngre fick ta över eftersom det var det vettigaste alternativet. Beslutet underlättades av att fadern visste att Sampo som bor på orten är en god och aktiv förvaltare av fastigheten. Trots det har Paavo Pikkuaho under vårens lopp fått vänja sig vid att han inte längre har skog. ”Jag är utan land som kung Johan av England”, skrattar han och verkar inte sörja över saken.


Texten är ett sammandrag av en artikel som i sin helhet har publicerats i Metsä Groupin Viesti, nummer 2/2019.