Values guide Metsä Group's operationsBruna spånor vid roten och bark som lossnar vittnar om att barkborren har slagit till. 
 

Skäl att vara förberedd på omfattande skador av granbarkborre

Naturresursinstitutets forskare, agroforst doktor Tiina Ylioja säger att skogssektorn borde ställa upp en handlingsplan för omfattande angrepp av granbarkborre. I Centraleuropa och Sverige har granbarkborren förorsakat omfattande skogsskador och risken för skador har ökat också i Finland till följd av klimatförändringen.

”Vi kan också möta likadana problem som man redan har haft i Sverige. Det är bra att på förhand fundera på hur man i en sådan situation bärgar och tar hand om de skadade träden”, säger Ylioja.

Under åren 2018 och 2019 dödade granbarkborren inemot 11 miljoner kubikmeter skog i Sverige. Det är lika mycket som under hela perioden 1950–2017 sammanlagt.

Skaderisken har inte ökat märkbart i Finland. Även om sommaren 2018 var het och torr, och även om granbarkborren hann med två generationer under sommaren, så var följande sommar inte lika gynnsam, så populationen gick tillbaka. Vi hade inte omfattande stormskador även om vintern 2019 var mild och tjälfri, så det finns inte stora mängder färskt virke med bark i skogarna som skulle fungera som näring för barkborrarna.

Den rådande situationen beror delvis på god tur. Med lite annorlunda väder kunde situationen vara betydligt allvarligare.

Lagen förebygger skador

I Finland förpliktar lag om bekämpning av skogsskador skogsägaren att föra bort färskt barrträdsvirke från skogen inom en utsatt tid. Stormfällda träd ska också bärgas om mängden överskriden 10 kubikmeter per hektar.

Lag om bekämpning av skogsskador förutsätter att granvirke på södra Finlands A-område ska föras bort från mellanlager senast 15.7, på mellersta Finlands B-område senast 24.7 och på norra Finlands C-område senast 15.8. I en utredning som Naturresursinstitutet har utfört, fick man en antydan om att klimatförändringen har lett till att tidsfristen på mellersta Finlands B-område är alltför sen. Ärendet utreds mera.

Lagen förebygger skador, så det är skäl att förhålla sig med allvar till den. Underlåtenhet att följa lagen kan i värsta fall leda till skadeståndsskyldighet. ”Man kan bli ersättningsskyldig om det går att påvisa att granbarkborren spred sig från ett visst bestånd”, säger Ylioja.

Klimatförändringen förbättrar betingelserna för granbarkborren

Klimatförändringen gör att vädret blir gynnsammare för granbarkborren i Finland. Torra och heta somrar stressar dessutom träden och tjälfria vintrar utsätter särskilt granskog för stormskador.

På längre sikt kommer också olika arter att samverka på olika sätt. Redan nu har forskarna lagt märke till att utbredningsområdet för barrskogsnunnan som skadar barrträd har blivit större. Barrträdsnunnan äter granbarr, vilket bidrar till att granarna förlorar i livskraft.

Klimatförändringen kan dock också förbättra livsbetingelserna för granbarkborrens naturliga fiender. Myrbaggen är en av barkborrens naturliga fiender och den lever på rottorra granar. Ylioja påpekar att det lönar sig att lämna enskilda rottorra granar att stå kvar i skogen.

Ylioja varnar dock för att invagga sig i tanken på att lämna barkborrebekämpningen enbart på de naturliga fiendernas ansvar. ”Forskningen har inte kunnat påvisa att de naturliga fienderna effektivt skulle reglera stammarna, utan epidemin upphör då näringen tar slut.”

Toppens skick en mätare på livskraft

Under de senaste åren har merparten av skogarna i Finland förnyats med gran. Ylioja påminner om att man inte borde plantera gran på alltför karga boniteter på grund av risken för barkborreangrepp.

”Blandskog kan däremot skydda granen för barkborrar. I blandbestånd är avståndet mellan enskilda granar mindre än i rena granbestånd, så barkborren har svårare att hitta rätt.”

Början av juni är den bästa tiden för att observera barkborreangrepp. Ylioja uppmanar till att granska nedre delen av granstammarna och söka efter små runda hål och kaffebruna spånor. ”Speciellt utsatta platser finns till exempel i solexponerade skogskanter som gränsar mot förnyelsearealer, där träden lider av ljusstress.”

Äldre granbestånd är riskobjekt, så det lönar sig att allvarligt överväga förnyelse av dem. ”Grantopparnas skick är en bra mätare. Om toppskotten är friska och barrskruden på det hela taget tät, så är skogen i skick”, säger Ylioja.

Bidra till forskningen! Naturresursinstitutet samlar information om barkborreskador och andra skogsskador för forskningsbehov på adressen: metsainfo.luke.fi/fi/metsatuholomake.

Den ursprungliga artikeln har publicerats i Metsä Groupin Viesti 2/2020.