Values guide Metsä Group's operations 
 

Stamvolymprissättning gav bästa anbudet på gallringspost

Keijo Kurki från Kontiolahti stagar fram intill drivningsstråket i ett granbestånd på sin hemgård ett tjugotal kilometer norr om Joensuu. Det gamla drivningsstråket härstammar från en virkesaffär som Kurkis pappa gjorde i början av 2000-talet.

För tio år sedan övergick ansvaret för skogarna från far till son. Sonen har likt sin fader anslutit sig som medlem i Metsäliitto Osuuskunta. ”Samma relationer har gått i arv, fortsatt och fördjupats”, säger Kurki, som arbetar som verkställande direktör för elektronikbolaget Jotwire Oy.

Bästa pris uppmuntrade till nytänkande

I sitt arbete får Kurki kontinuerligt delta i utvecklandet av nya lösningar på bekanta problem. Intresset för nya sätt att verka märks också på honom som skogsägare. Då Metsä Groups skogsexpert Simo Salminen i juni besvarade Kurkis anbudsbegäran, var ett av alternativen att Salminen lämnar ett anbud enligt konventionell prissättning på en gallring av cirka tusen kubikmeter.

Ett annat alternativ var, att Kurki skulle få ett anbud enligt Metsä Groups nya Stamvolymprissättning, en modell för prissättning av gallringsposter. ”Simo ringde upp mig och berättade om det nya alternativet. Jag bekantade mig med Simos anbud i Metsäverkko och vi gick igenom saken per telefon. Efter diskussionen hade jag inga dubier mot att tillämpa den nya prissättningsmodellen, som lite testar gamla sätt att tänka”, berättar Kurki då själva avverkningen närmar sig.

Kurki valde inte den nya modellen av purt intresse för nyheter. ”Den nya prissättningsmodellen gav det bästa anbudet för dessa figurer. Det bästa priset underlättade naturligtvis beslutet att testa på nyheten.”

Nytt också för köparen

Salminen som är Metsä Groups skogsexpert vid servicepunkten i Joensuu berättar, att Stamvolymprissättningen ännu är ny också för virkesuppköparna. Metsä Group utförde pilotförsök för ett år sedan. Resultaten var lovande – alla skogsägare som deltog i försöket var villiga att sälja också sin följande gallringspost enligt den nya prissättningsmodellen. ”Skogsägarna har visat intresse för saken och särskilt de skogsägare som är mera bekanta med virkeshandel”, säger Salminen.

Det är betydande belopp som rör på sig i virkesaffärer och det tar sin tid att övergå från en bekant prissättningsmodell till en ny. ”Man måste vänja sig och samla erfarenhet av allting som är nytt. Virkeshandelns förutsättningar beror oberoende av prissättningsmodell på förtroende mellan köpare och säljare. Men jag ser med tillförsikt på den nya modellens framtid. Modellen är rejäl för både köpare och säljare”, säger Salminen.

Kurkis objekt blev inte Salminens första Stamvolymprisobjekt av en slump. Tanken stärktes av stämplingspostens egenskaper och det tidigare samarbetet mellan parterna. ”Vi har skött om besvärligare saker på ett tillfredsställande sätt. Det har skapat ett förtroende som är en god grund också för försök med nya metoder”, sammanfattar Kurki.

Apteringen beror på efterfrågan vid avverkningstidpunkten

Stamvolymprissättning innebär att Metsä Group köper träden som hela träd från gallringsposter och betalar ett pris som beror på stammarnas medelstorlek. Ju större stammarna är, desto högre pris från skogsägaren.

Avvikande från konventionell prissättning får skogsägaren inget prisanbud för massaved eller stock. ”Då vi köper träden som hela stammar, kan vi kapa träden till lämpliga sortiment för att svara på den efterfrågan som finns på marknaden vid avverkningstiden. Detta underlättar situationen vid våra fabriker och sågverk, då de kan betjäna sina kunder bättre vid tidpunkten för beställning”, öppnar Salminen upp nyttorna med den nya modellen ur förädlarens synpunkt.

Kurki förstår prissättningslogiken. ”Köparen kan minska sin risk, då köparen inte behöver försöka gissa sig till marknadssituationen om ett eller två år om stämplingsposten av verkas betydligt senare än affären görs. Då köparen har en mindre risk, kan köparen erbjuda ett bättre pris som kompensation för den minskade risken”, sammanfattar Kurki.

Ingen kontroll av virkestravar

Både Kurki och Salminen ser det också som en fördel för den nya modellen att skogsägaren kan koncentrera sig på kontroll av drivningsspåret efter avverkningen. Med Stamvolympris behöver man inte övervaka i vilken trave virket har hamnat, eftersom priset betalas för hela stammen. Det slutliga eurobeloppet preciseras också i den nya modellen efter att virkesdrivningen är slutförd och man känner till skördarens mätuppgifter.

Om stammarnas medelstorlek är större än uppskattningen i köpanbudet, betalar köparen mera. Om stammarna är mindre, är priset på motsvarande sätt lägre. Skogsägaren får i samband med virkesaffären med Stamvolympris en tabell som visar hur kubikmeterpriset varierar, om stammarnas verkliga storlek avviker från förhandsuppskattningen.

”Detta kräver öppenhet från båda sidor. Skogsägaren får en säkerhet genom att det finns klara övre och nedre gränser inom prissättningen”, säger Keijo Kurki.

Info

Stamvolympris innebär att Metsä Group köper träden som hela stammar i stället för sortimenten massaved och stock. Eftersom träden kan kapas i lämpliga stycken beroende på behov och marknadssituation, blir den Stamvolymprissättning konkurrenskraftig jämfört med den konventionella sortimentsmodellen.


Den ursprungliga artikeln har publicerats i Metsä Groupin Viesti, nummer 3/2021. Text: Heikki Hamunen