Values guide Metsä Group's operations 
 

Symbiotiska svampar är en förutsättning för att träden ska växa

Symbiotiska mykorrhizasvampar är viktiga för träden men även för kolinlagring. Trädplantorna kan bilda symbios redan i plantskolan.

Trädens rotsystem innehåller en ofantlig mängd rotändar som är täckta av symbiotiska svampar. Svamparna effektiverar trädens upptagning av vatten och näringsämnen i utbyte mot trädens assimileringsprodukter. Cirka 85 procent av alla växter på jorden behöver en svampkompanjon, dvs. mykorrhiza”, säger Taina Pennanen, ledande forskare vid Naturresursinstitutet (Luke).

”Det är fråga om ett betydande samarbete, eftersom träden överlåter så mycket som en femtedel av alla sina assimileringsprodukter till svampkompanjonen, som i gengäld möjliggör trädets tillväxt.”

Svamparnas roll i skogen preciseras

”Svampforskningen har tagit ett kliv framåt då DNA-testningen har blivit vanligare. Då man numera kan särskilja olika svampar också i rötterna under jorden, kan man forska i de olika arternas roll i ekosystemen.”

”Spindlingarna har visat sig vara ett intressant släkte med många arter och det är inte alltid klart, huruvida en viss spindling fungerar som nedbrytare eller symbiotiska mykorrhizasvamp. Flera arter av skinnsvampar som bildar en skinnaktig fruktkropp som ligger mot sitt underlag, har tidigare uppfattats som nedbrytare, men de har visat sig vara viktiga mykorrhizasvampar för unga träd. Riklig förekomst av mykorrhizasvampar inom divisionen sporsäcksvampar verkar däremot fördröja nedbrytningen av markens förna”, beskriver Pennanen.

Ett annat viktigt forskningstema i svamparnas värld har en koppling till klimatförändringen genom det kol som binds i jordmånen. ”Kollagren i det norra barrträdsbältet är enorma. Svamparna har en viktig roll vid uppbyggnaden av dessa lager, eftersom man idag uppskattar att mera än hälften av jordmånens kol härstammar från döda mikrober. Bindningarna mellan trädens kolhaltiga föreningar och svamparnas cellvävnad är starka och de bevaras länge i jordmånen, varvid de lagrar ko.”

Ur klimatförändringsperspektiv har mykorrhizan i rötternas ytskikt hos våra inhemska trädslag vara av stor betydelse. Dessa svampar är typiska kompanjoner också för andra trädslag på taigan och den tempererade zonen.

”Även om arterna som bildar mykorrhizarötter i ytskiktet endast utgör cirka två procent av alla växtarter på jorden, utgör de ändå så mycket som 60 procent av världens träbiomassa. För närvarande forskar man i orsakerna till att det är så.”

Det ljusa mycelet som sträcker sig ända till rotspetsarna vittnar om mykorrhizasvamp på rötterna. I skogen har man räknat att det på varje kvadratmeter finns minst 10 000 kilometer symbiotiskt mycel som förmedlar vatten, näringsämnen och assimileringsprodukter mellan träden och deras symbiotiska svampar.

Mykorrhizatillskott för plantor utvecklas

Redan små trädplantor behöver mykorrhiza. ”Plantan måste få mykorrhiza senast inom några månader, annars dör den. Också av denna orsak lönar det sig att grunda plantbeståndet snabbt efter slutavverkning, varvid det ännu finns kvar av den tidigare generationens svampar, bland vilka plantan kan hitta effektiva kompanjoner”, uppmanar Pennanen.

Ett viktigt forskningsområde för Pennanen gäller att tillsätta mykorrhizasvampar till trädplantorna redan i drivningsskedet och i Luke har man redan testat detta i praktiken.

”Den största utmaningen finns i att få de svamparter som mest främjar trädens tillväxt att trivas på plantskolan, eftersom de i regel inte tål alltför kraftig gödsling. En lösning kunde vara att tidsmässigt bättre skilja på svampympningen och gödslingen.”

”Det är stor skillnad på hur olika svamparter och till och med individer av samma svamp påverkar plantorna. Nyttan av goda mykorrhizasvampar kan vara betydande, eftersom de förbättrar plantornas upptagning av olika näringsämnen och stresstålighet, vilket förbättrar sannolikheten för att plantorna överlever efter plantering”.

Enligt Lukes forskningsresultat förbättrades tillväxten 10–20 procent under de första åren för plantor som ympats med de bästa svamparna, då man jämför med de svamparter som naturligt förekommer på plantskolorna. Detta under förutsättning att mykorrhizasvampen bildas på en tillräckligt stor del av plantans rötter. ”En ineffektiv symbiotisk svamp är alltid bättre för plantan än ingen svamp alls”.

Stoppade rotticka i laboratoriet

Luke har också forskat i användning av mykorrhiozasvampar för att bekämpa rotticka då träden ännu är plantor. ”En av de svampar som undersöktes i laboratorieproven förhindrade att rottickan dödade plantan, men samtidigt fördröjdes plantornas tillväxt. Användningen av mykorrhiza för bekämpning av rotticka skulle ännu kräva omfattande fältförsök, men för närvarande har vi inte tillräckliga resurser för det.”

INFO: Mykorrhizan bildar ett underjordiskt nätverk för träden

Trädet har nytta av mykorrhizan i form av effektiverad vatten- och näringsupptagning och det ger i gengäld assimileringsprodukter till sin symbiotiska svamp. Träden kan leva i symbios med flera olika svamparter och på motsvarande sätt kan samma svampindivid bilda symbios med flera träd. Alla svamparter bildar inte en ovanjordisk fruktkropp.


Artikeln har publicerats i Metsä Groupin Viesti 3/2020.