Values guide Metsä Group's operations 
 

Topplantornas utveckling börjar i en petriskål

Med hjälp av somatisk embryogenes kan man föröka plantor som växer snabbare och är mera motståndskraftiga mot sjukdomar. Skogsodlarna är dock tvungna att vänta ännu några år innan embryoplantor finns mera allmänt att tillgå.

”Genom att föröka embryon av gran kan man skapa plantor som växer avsevärt snabbare än de förädlade plantor som används idag och vilka dessutom är mera motståndskraftiga mot olika sjukdomsalstrare”, säger Tuija Aronen, ledande forskare vid Naturresursinstitutet. Aronen är forskare inom skogsbioteknik och hon forskar i olika metoder för somatisk embryogenes för förökning av embryon. ”Somatisk embryogenes innebär att man förökar sådant material som man vill ha. Från ett enda frö får man flera embryon som kan drivas upp till groddplantor.”

Metoden innebär att man öppnar en grön kotte och plockar ut de frön som håller på att utvecklas.  Embryona avskiljs från fröna och läggs att växa på ett näringsunderlag. På näringsunderlaget växer embryona till en cellvävnad som kan bilda groddplanta, vilken med hjälp av tillväxthormoner får mogna till groddembryon. I följande skede får embryona mogna till små groddplantor, vilka flyttas till växthus för att växa till sig.  ”Det som naturen gör inne i ett frö utför vi i en petriskål.”

Plantor som är mera beständiga mot rotröta

Flera av granens egenskaper som reglerar tillväxt och sjukdomsbeständighet är ärftliga. Den somatiska embryogenesen gör det möjligt att välja just de individer man vill ha för skogsodling. Aronen nämner tillväxtrytmen som ett exempel. ”En del granar börjar växa tidigt på våren, varvid de är utsatta för frostrisk. Om vi förökar sådana individer som börjar växa senare, förbättras frosttåligheten.”

I Sverige har man upptäckt att man kan förbättra granens tålighet mot rotröta genom att välja träd med vissa arvsanlag. Enligt Aronen pågår det inhemsk forskning i ämnet och hon anser att resultaten från grannlandet är lovande. ”Arvsanlagen gör inte granarna fullständigt tåliga mot rotröta, men deras tålighet förbättras.”

Skogens mångfald ska bevaras

Även om man kan föröka eftersträvade arvsanlag med hjälp av somatisk embryogenes, så är avsikten inte att skapa skogar som består av en enda klon, utan man förökar årligen avkomma från en mängd olika träd. ”I Finland regleras materialets mångfald och mängd genom lag. En tillräckligt stor mångfald tryggar att skogsodlingen lyckas.”

Aronen betonar, att man med somatisk embryogenes endast förökar sådana egenskaper som träden har naturligt. ” Det är inte fråga om genetisk manipulation. Inga egenskaper hämtas till trädet utifrån.”

Automationen framskrider stegvis

Tillsvidare är den somatiska embryogenesen handarbete. Det behövs automation för att man ska kunna föröka plantor tillräckligt förmånligt med hjälp av embryogenes. Automationen utvecklas för närvarande i samarbete med Kaakkois-Suomen ammattikorkeakoulu.

”Min personliga vision är att automationen framskrider stegvis. Först tar vi i bruk en robot som styrs av en människa, sedan en mera självständig robot och slutligen ett helt automatiserat system. Den första prototypen för skolning av plantor är under konstruktion. Jag tror att vi kommer att se utveckling under de närmaste åren.”


Texten är ett sammandrag av en artikel som har publicerats i Metsä Groupin Viesti, nummer 3/2019.