Values guide Metsä Group's operations

Tecken på aktivare virkeshandel

Under årets början höll virkeshandeln en betydligt sämre fart än året innan. Även om de inköpta volymerna var mindre, motsvarade de våra kunders råvarubehov. Efter semestrarna har virkeshandeln nått en mera normal rytm.

Virkesbehovet var mindre under första halvåret på grund av strejker och sämre efterfrågan på produkterna på grund av coronaviruspandemin. Virkesbehovet under årets slut beror bland annat på massafabrikernas underhållsstopp, vilka flyttades till hösten på grund av pandemin. Vi ska hoppas att situationen hålls sådan, att våra avtalsentreprenörer har arbete och utkomst.

Nummer ett på inköpslistan är gallringsposter som kan drivas på ofrusen mark. Vintergallringar kan endast köpas i begränsad omfattning, eftersom många vintergallringar blev ogjorda under förra vintern på grund av besvärligt före. Skogsenergi köper vi däremot i nästan hela landet.

Virkeshandeln har balanserats i Östersjöregionen. Efterfrågan har blivit mindre och dessutom påverkas marknaden av barkborreskador i Centraleuropa och Sverige. Enligt utsikterna kommer det skadat virke in på virkesmarknaden under en lång tid ännu.

I Ryssland är vår verksamhet i det närmaste normal. Ryssland och Baltikum är viktiga för oss på grund av björkmassaveden. Tyvärr finns det inte tillräckligt av den varan i Finland för våra massafabrikers behov.

Skogsodlingsperioden lyckades väl, då vi trots pandemin kunde rekrytera ett tillräckligt stort antal planterare. Sommaren var dock tott i vissa delar av landet och därför är det bra att titta efter hur bra plantorna har klarat torkan. Skogsvårdsarbetena har också framskridit utmärkt och plantskogar har satts i skick med god fart. Det lönar sig att nu begära anbud på plantskogsvård av sin egen skogsexpert, eftersom vi erbjuder en rejäl rabatt på det normala hektarpriset.

Vår tjänst Metsäverkko förnyades förra månaden. Jag tror att den betjänar sina användare ännu bättre än förr och att den ger åskådligare information för planering av virkeshandel och skogsvårdsarbeten. I tjänsten finns numera en funktion som kallas Fastighetsboken, i vilken man kan följa med hur lönsamheten utvecklas i det egna skogsbruket. Det lönar sig att se efter hur förnyelsen ser ut.

Vi får hela tiden mera information om den effekt som behandling av torvmarker har på näringsämnesbelastning och kolbalans. Det verkar som det viktigaste skulle vara att vattennivån hålls på lämplig höjd, utan variationer. Det är fråga om 30–40 cm torrläggningsmån, vilket är tillräckligt för att träden ska växa, men vilken inte ännu leder till koldioxidutsläpp genom förmultning.

Vi måste betrakta iståndsättningsdikning av torvmarker ur en ny synvinkel. Tidpunkten för iståndsättningsdikning måste bättre än tidigare anpassa till skogsfigurens tillstånd och andra åtgärder. Skogsägarna gör också framdeles klokt i att förverkliga iståndsättningar som gemensamma projekt, där man planerar åtgärderna, utför vattenskyddsåtgärderna och rensar utfall. Enskilda skogsägare kan sedan förena diken från sina skogsfigurer som är i behov av iståndsättningsdikning till utfallen. Det skulle vara skäl att byggande av ett sådant nätverk av utfall kunde få stöd under den kommande Kemeralagen, så att vi har kontroll över iståndsättningsdikningarna.

Torvmarkerna är en viktig råvarukälla för den finländska skogsindustrin. Den årliga avverkningspotentialen på torvmarkerna är 15 miljoner kubikmeter, vilket motsvarar virkesbehovet vid fem medelstora massafabriker. Skogsbehandlingen på torvmarker är krävande – åtgärderna ska utföras med kunnighet och ansvar.

Under hösten hinner man ännu njuta av skogen också under fritiden. Skogen ger också rika gåvor till matbordet och dessutom är det trevlig motion att plocka bär och svamp.

 

Juha Mäntylä

Affärsverksamhetsdirektör

Metsäliitto Osuuskunta