Values guide Metsä Group's operations 
 

Gödsling sätter fart på tillväxt och kolbindning

God skogsvård omfattar flera faser, men gödslingen är det snabbaste sättet för skogsägaren att öka skogens tillväxt och kolbindning. Den mertillväxt som man åstadkommer med gödsling binder cirka 10 ton koldioxid per hektar, då man har dragit av de utsläpp som förorsakas av tillverkning, transport och spridning av gödseln. Mertillväxten som man åstadkommer med gödsling av en dryg hektar motsvarar genomsnittsfinländarens årliga kolavtryck.

Näringsämnesbrist märks på barren

Gödsling av mineraljordar är i regel tillväxtgödslingar. Då sprider man kvävegödsel i skogen, eftersom kvävebrist i allmänhet är den faktor som begränsar tillväxten på mineraljordar.

Efter gödslingen återhämtar sig trädets barrskrud, barrens antal och längd ökar. Trädets tillväxt ökar tack vare att assimilationsapparaten är i bättre skick. Tillväxtökningen vid tillväxtgödsling av momarker vara så pass hög som 30 procent jämfört med ett ogödslat objekt.

Gödslingsresultatet är beroende av skogens läge, markens bördighet och beståndets skick. Vid tillväxtgödsling kan skogsägaren räkna med 2-3 kubikmeter mertillväxt per år och hektar. Sammanlagt är mertillväxten 13–25 kubikmeter per hektar. Gödslingen är en lönsam investering också i ekonomiska termer. Beroende på objekt kan skogsägaren få en avkastning på 10–20 %.

Mera stock, kortare omloppstid

De bästa tillväxtgödslingsobjekten finns i äldre talldominerade gallringsbestånd på torra moar och tall- eller grandominerade gallringsbestånd på friska moar. En del granbestånd på lundartade moar lämpar sig också för gödsling.

Gödsling är lönsammast i 40–60 år gamla skogar, som når slutavverkningsmognad inom 10-20 år. Tack vare gödslingen ökar tillväxten och massavedens övergång till stock blir snabbare. Vid slutavverkningen får man därmed mera och värdefullare virke. I gödslade bestånd kan den följande avverkningen bli aktuell till och med sex år tidigare än i ett motsvarande ogödslat bestånd.

Man behöver inte vara rädd för ”fläskvirke”

Gallrad skog i gott skick har mest nytta av tillväxtgödsling, men det lönar sig inte att gallra och gödsla under samma år. Efter gallringen lönar det sig att låta trädens kronor och rötter växa sig starkare under ett par-tre års tid, särskilt på ställen som är utsatta för hårda vindar.

Det lönar sig inte att gödsla bestånd som lider av rotröta, som har växt i övertäta bestånd eller riktigt gamla bestånd. Gödslingen gör inte heller stolpvirke av kvistvargar, utan i dåliga bestånd består mertillväxten av massaved.

Gödslingen kritiseras ibland för att den leder till mertillväxt som skapar ”fläskvirke” som inte duger att såga, men rädslan är obefogad. Enligt forskningen är gödslingens effekt på träets densitet endast några procent.

Vattendrag och grundvatten beaktas

Skogsgödsling var allmän ännu på 1970-talet, men sedan dess svalnade intresset, dels på grund av de effekter på vattendragen som gödslingen hade. Under 2000-talet har gödslingen igen ökat.

Gödslingen utförs numera med respekt för naturen.  Man lämnar till exempel 20–50 meter breda skyddszoner mot vattendrag och livsmiljöer som är viktiga för naturens mångfald avgränsas ytter om gödslingen. På grundvattenområden som är viktiga för vattenförsörjningen används inga andra gödselmedel än ren träaska.

Gödslingen hindrar inte att skogen används för rekreation, till exempel bär- eller svampplockning. I gynnsamma förhållanden ökar bärskördarna, vilket kan locka skogshönsfåglar till området.