​Konstgjorda högstubbar ökar mångfalden

Values guide Metsä Group's operations 
 

Vi lämnar mera död ved och hålträd vid avverkningar

Från och med oktober 2016 gör Metsä Group två konstgjorda högstubbar per hektar vid alla gallringar och slutavverkningar. Praxisen är frivillig för skogsägaren och den diskuteras i samband med virkesaffären.

Skogsägarna och skogsindustrin arbetar dagligen för att bevara den finländska skogsnaturen. Ett av de mest synliga exemplen är naturvårdsträden som lämnas kvar på avverkningsobjekten i samband med slutavverkningar.

Naturvårdsträden gör att det finns träd av olika åldrar i bestånden, men deras mest väsentliga syfte är att småningom dö och bilda död ved i ekonomiskog. Död eller murken ved är viktig för många organismer. Det finns mera sådant trä i våra skogar än för hundra år sedan, men det behövs mera. Hålbyggande fåglar drar däremot nytta av hålträd.

Yngre och äldre gallringsbestånd är de bestånd i våra ekonomiskogar, där det finns allra minst död ved. Konstgjorda högstubbar är ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att öka mängden död ved och hålträd.

Skogsägaren bestämmer

Vi har tillsvidare gjord konstgjorda högstubbar om skogsägaren har bett om det. Från och med oktober frågar vi i samband med varje virkesaffär – både gallringar och slutavverkningar – om skogsägaren vill, att vi ska göra två konstgjorda högstubbar per hektar i hans skog eller inte.

Så vitt vi vet är Metsä Group den första aktören i Finland som systematiskt börjar göra högstubbar vid alla avverkningar. De högstubbar som bildas är skogsägarens frivilliga bidrag till skogsnaturen.

Vi tror att merparten skogsägare vill trygga livsmiljöer för hotade arter till exempel genom att låta göra konstgjorda högstubbar. Den mängd virke som Metsä Group använder kommer att öka kraftigt och vi vill ännu starkare än tidigare ta ansvar för hållbar användning av skog.

 

Hundratals nya hålträd per dag

De konstgjorda högstubbarna görs genom att såga av en trädstam på 2–4 meter höjd. Vid valet av högstubbe favoriseras lövträd av massavedsstorlek. Om det inte finns lövträd, kan högstubben tillverkas av barrträd i massavedsstorlek. På slutavverkningsobjekt är grova aspar och glasbjörk av dålig kvalitet också goda alternativ.

Vid gallringar strävar man till att bevara skogen som blandskog. De enda lövträden på ett gallringsobjekt väljs inte till högstubbar, utan i sådana fall väljer man ett barrträd.

Den konstgjorda högstubben tillverkas i regel av levande träd, men man kan också utnyttja träd som nyligen är brutna av vind eller snö. Björkar som snön har klämt i båge är bra ämne till konstgjord högstubbe.


Man får ofta höra att konstgjorda högstubbar är fula och onödiga. Vi försöker använda dem för att skapa stående död ved i skogen, vilket vindfällen inte skapar i skogen. Stående högstubbar har varierande fuktighetsförhållanden på olika höjder och erbjuder därför mycket varierande miljöer för arter som lever i död ved.

Konstgjorda högstubbar börjar murkna på några år, varvid hackspettar och mesar kan göra bohål i dem. Fåglarnas häckningstäthet varierar mycket, men i genomsnitt häckar 1–4 fågelpar per hektar skog i Finland. Två konstgjorda högstubbar per hektar ger därför ett rejält tillskott av hålträd.

Metsä Group är den största enskilda virkesköparen i Finland och vi opererar på stora arealer. Detta innebär, att vi gör hundratals blivande hålträd varje dag, under alla tider på året, om alla våra skogsägarkunder tillåter att vi gör konstgjorda högstubbar.

Foto: Juha Ollila/Vastavalo

I buskage för viltet eller i grupp av naturvårdsträd

Buskage som har lämnats för viltet är en bra plats för konstgjorda högstubbar. Sådana uppstår, då man vid röjningar och avverkningen på vissa platser lämnar kvar bottenvegetation och buskar, vartill beståndet i huvudsak lämnas obehandlat.

Buskagen i vårdade skogar skapar nödvändigt skydd för viltet och speciellt för skogshönsfåglar. Buskagen påverkar mikroklimatet genom att ge skugga och skydd för vinden.

Arkko berättar att man med företagarna också repeterar hur man lämnar buskage för viltet.  En förröjning är mycket nödvändig på många avverkningsobjekt, men några buskage för viltet här och där hindrar inte avverkningen.

Vid förnyelseavverkningar lönar det sig att placera den konstgjorda högstubben i grupp av naturvårdsträd, eftersom en stubbe som står upp mitt bland plantorna kan se ful ut i någons ögon. Å andra sidan är en högstubbe en utmärkt utkikspost för rovfåglar. I gallringsskogar syns inte högstubbar speciellt långt.

Kostnaden cirka en euro per hektar

Då man sågar av ett träd på till exempel fyra meters höjd, så uppstår det en högstubbe i skogen. Skogsägaren får inte betalt för denna del av trädet. Om man lämnar två konstgjorda högstubbar per hektar, så går skogsägaren miste om virkesförsäljningsinkomster till ett värde av någonting mellan några tiotal cent och en dryg euro, beroende på trädslag.

Det lönar sig att fundera på placeringen av naturvårdsträdgrupper redan vid förstagallringen och lämna kvar mera lövträd på sådana ställen. Då det finns lövträd i skogen under hela dess omloppstid, så tackar både naturen och skogsägarens plånbok: det ekonomiskt sett mindre värda lövträdet blir en värdefull högstubbe eller ett värdefullt naturvårdsträd.

Nuvarande certifieringskriterier förutsätter inte att man lämnar högstubbar, men inom PEFC-certifieringen kan man räkna färska högstubbar till naturvårdsträden. De nya PEFC-kriterierna förutsätter ju att man lämnar naturvårdsträd och död ved redan vid gallringarna. I praktiken innebär det, att man lämnar kvar trädindivider från föregående trädgeneration om det finns sådana.