Values guide Metsä Group's operations

Det lönar sig att satsa på plantskogsvård

En tidig röjning som utförs vid rätt tid tryggar plantbeståndets tidiga utveckling och en tillräckligt kraftig plantskogsgallring tryggar en avkastande förstagallring. Då plantskogsvården görs vid rätt tid, kan förstagallringen utföras till och med fem år tidigare och gallringsutfallet är också större. Vid förstagallringen av vårdade bestånd blir det redan en nätt virkesförsäljningsinkomster för skogsägaren.

Man kan inte överbetona betydelsen av en tidig röjning som utförs vid rätt tid. I det skedet tryggar man barrträdens snabba tillväxt. Behovet av tidig röjning identifieras enklast av att lövträd som har växt snabbare än barrträden skuggar och piskar tallarnas eller granarnas toppar. Tidig gallring av barrträdsbestånd är aktuell, då de planterade barrträden är ungefär en meter höga och sådda tallar cirka en halv meter höga. I landet södra och mellersta delar inträffar det cirka 4–6 år efter plantering.

Tillväxtutrymme för barrträden

Vid tidig röjning avlägsnar man med röjsåg lövsly som hindrar barrträdens tillväxt. Vid behov kan man också gallra sådda tallar och avlägsna enskilda barrträd av dålig kvalitet. Det är skäl att noggrant följa med plantbeståndets utveckling varje sommar för att den tidiga röjningen ska bli utförd vid rätt tid. Redan ett eller två års försening försämrar barrträdens tillväxt och höjer på kostnaderna för skogsvårdsåtgärder som utförs senare. Varje år som den tidiga röjningen försenas, höjer röjsågsarbetets kostnader med cirka tio procent.

Det lönar sig alltså att hellre utföra den tidiga röjningen för tidigt än för sent. Om det uppstår rikligt med lövsly i plantbeståndet, kan det i vissa fall till och med löna sig att utföra den tidiga röjningen två gånger. Det lönar sig att utföra den tidiga röjningen också om den skulle försenas, eftersom förlusterna då slutar att öka. Tillväxtförluster som redan har realiserats får man dock inte åter.

Då barrträden tack vare tidig röjning får tillgång till mera ljus, näringsämnen och vatten, ökar deras tillväxt betydligt och träden kan växa till och med en meter höjd per år. Diametertillväxten ökar också. Enligt Naturresursinstitutets forskning ökar granens diametertillväxt 20–30 procent under 2–3 års tid efter den tidiga röjningen och det är sannolikt att effekten varar under en längre tid. (Uotila och Saksa 2014).

Siktet inställt på förstagallringen

Inom plantskogsvård är en taktik med två behandlingar i regel det mest kostnadseffektiva alternativet. Detta innebär att man utför en plantskogsgallring cirka 5–8 år efter den tidiga röjningen. Målet med plantskogsgallringen är att med röjsåg gallra beståndet till en sådan täthet, att skogen får växa utan skogsvårdsåtgärder ända till förstagallringen.

I granbestånd är plantskogsgallring aktuellt då träden är 3–4 meter höga och i tallbestånd då höjden är 4–5 meter. I det här skedet avlägsnar man träd av dålig kvalitet, förväxta träd och träd som konkurrerar med de träd som lämnas att växa. Vid behov gallrar man också huvudträdslagets plantor. I mån av möjlighet strävar man efter att lämna cirka tio procent lövträd i beståndet.

Den eftersträvade tätheten efter plantskogsgallring är 1 800–2 000 stammar per hektar i granbestånd och 2 000–2 200 stammar per hektar i tallbestånd. Det lönar sig att modigt gallra beståndet till rätt täthet, eftersom alltför täta bestånd leder till störbildning. Det i sin tur försämrar förstagallringens lönsamhet och kan öka behovet av förröjning. Självverksamma skogsägare kan kontrollera tätheten i röjningsskedet genom at ta cirkelprovytor med en fyra meter lång käpp. Då man multiplicerar antalet plantor på provytan med 200, erhåller man antalet plantor per hektar.

Lönsam investering enligt forskningen

Det kan vara svårt för skogsägarna att gestalta plantskogsvårdens ekonomiska lönsamhet, eftersom arbetets resultat i regel realiseras först efter årtionden. Naturresursinstitutets (Luke) forskning visar dock tydligt, att det lönar sig att investera i plantskogsvård. Enligt forskningen är plantskogsinvesteringens avkastningsprocent cirka fem i planterade granbestånd och i sådda tallbestånd till och med över sex procent.

Plantskogsvårdens resultat konkretiseras i skogsägarens kassa i form av värdefullare bestånd och kortare omloppstid. Lukes forskning har till exempel visat att ett planterat granbestånd i södra Finland tack vare plantskogsvård kan producera över 50 procent mera stock än ett motsvarande oskött bestånd. Vid förnyelseavverkningen innebär det lätt över 5 000 euro större virkeslikvid per hektar för skogsägaren.

Kemera som sporre

Man kan enligt lag om finansiering av hållbart skogsbruk ansöka om statligt stöd för plantskogsvårdsarbetenas kostnader. Om objektet fyller stödvillkoren, kan man få 160 euro per hektar i bidrag för tidig röjning av plantbestånd och 230 euro per hektar för plantskogsgallring. Metsä Groups experter kan ge närmare information om möjligheterna till stöd och vid behov gör de också stödansökan i skogsägarens ställe.

Du kommer väl ihåg att man kan betala skogsvårdsarbeten med den bonus som Metsäliitto Osuuskuntas ägarmedlemmar införtjänar för virkeshandel och skogsvårdsarbeten. Skogsvårdsarbetena införtjänar också mera bonus. Kontakta din egen skogsexpert och begär anbud på tidig röjning eller plantskogsgallring! Du kan lämna anbudsbegäran direkt till din Skogsexpert också via Metsäverkko.