Values guide Metsä Group's operations

En lönsam investering i hållbar skogsvård

Skogens avkastning ökar i bästa fall nästan 50 procent, då plantskogsvården utförs på rätt sätt och vid rätt tid. Efter en plantskogsgallring växer träden i plantbeståndet med fart. Då beståndet når gagnvirkesdimensioner producerar det värdefulla kubikmetrar till skogsägarens glädje. Plantskogsvård är ekonomiskt en mycket lönsam investering.

Kalkylerna visar, att om man i ett granbestånd i södra Finland låter bli att utföra tidig röjning och plantskogsgallring, blir skogens ekonomiska resultat 30 procent sämre än om åtgärderna skulle ha utförts vid rätt tid. I tallplantbestånd är skillnaden ännu större, eftersom tallens tillväxt hämmas mera än granens då trädens kronor blir för små.

Andelen stock ökar

Plantskogsvårdens lönsamhet beror främst på att mängden och kvaliteten på det gagnvirke som kan tas ut under omloppstiden ökar. Efter plantskogsvården lämnas de bästa och mest livskraftiga träden av önskat trädslag kvar att växa. Det innebär att gagnvirkesutfallet vid förstagallringen är betydligt större än i ovårdad skog, att skogensomloppstid blir kortare och att andelen värdefull stock underomloppstiden ökar. Då skogsägaren får cirka tre gånger mera inkomster av stock än av massaved, innebär en högre stockandel en betydande förbättring av skogsbrukets lönsamhet.


Rätt tid spar pengar

Plantskogsvård är i regel en investering med ekonomisk betydelse för skogsägaren. Det lönar sig dock inte att söla med beslutsfattandet, eftersom tid bokstavligen är pengar i plantskogen. För varje år som den tidiga röjningen eller plantskogsgallringen skjuts upp, förorsakar merarbetet en kostnadsökning på cirka tio procent. Resultaten förstummar då man räknar ränta på ränta: Då den tidiga röjningen utförs vid rätt tid, dvs. då barrträdsplantorna är cirka en meter höga, är de mervärdesskattefria kostnaderna i storleksordningen 380 euro per hektar. Om arbetet utförs tre år senare, är kostnaderna på samma objekt redan 506 euro.

Då man beaktar det Kemera-stöd på 160 euro per hektar som skogsägaren kan få, blir skogsägarens andel av det utförda arbetet cirka 220 euro per hektar. Tre år senare kostar det försenade arbetet redan 346 euro då man beaktar Kemera-stödet. Stödet för plantskogsvård ökar inte fastän arbetet blir dyrare. I praktiken kostar den försenade planskogsvården i det här fallet 50 procent mera. I fråga om plantskogsgallring är kostnaderna till och med 60-70 procent högre efter en fördröjning på tre år. Dessutom blir omloppstiden längre då diameterutvecklingen hämmas, vilket innebär att man får inkomster senaren om plantskogen skulle ha vårdats i tid.

Exempel på plantskogsvårdens kostnader

Nedan en riktgivande kalkyl på kostnaderna för tidig röjning och plantskogsgallring som utförs vid rätt tid på ett fem hektar stort objekt. Vid prissättningen av plantskogsvård tillämpas en prismatris, vilken ger skogsägaren fördel av att utföra skogsvårdsarbetena vid rätt tid ur skogsvårdssynpunkt. Priserna i exempeltabellen nedan är uppskattningar och det slutliga priset fastställs utgående från arbetets uppmätta svårighet. Ett noggrannare anbud på ditt skogsvårdsobjekt får du av din skogsexpert.

Skogsvårdens kostnader är avdragbara i skogsbrukets beskattning, varför exemplet också beaktar den skattenytta som uppstår (kapitalinkomstskatt 30 %). Eventuella Kemera-stöd beviljas av Finlands skogscentral.

Tidig röjning Plantskogsgallring
Uppskattat faktureringspris (moms 0), €/ha380480
Kemera-stöd (beviljas av Skogscentralen), €/ha-160-230
Nytta i skogsbeskattningen, €/ha-66 -75
Uppskattning av den slutliga hektarkostnaden (moms 0), €/ha 154 175

Uppskattad slutlig totalkostnad för 5 ha sammanlagt:

  • tidig röjning 770 € (moms 0)
  • plantskogsgallring 875 € (moms 0)


Kolsänka på 15 år

Då skogens tillväxt riktas till framtidens stockträd av god kvalitet, drar också klimatet indirekt nytta. Målsättningen för väl utförd plantskogsvård är att plantbeståndet snabbt ska utvecklas till en livskraftig skog som tål skador och vilken binder en ökande mängd kol under sin tillväxt.

Ju större andel av det virke som skördas under omloppstiden är stock, desto mera kol binds vid produkter med lång användningstid. Då stockarna sågas till sågvaror som till exempel används i trähus, binds kolet i slutprodukterna i bästa fall hundratals år.

Snabb förnyelse har betydelse också för klimatet, eftersom träden börjar binda kol desto snabbare ju snabbare en ny skog etableras. En välskött plantskog bliren kolsänka redan vid 15 års ålder i södra Finland.

Lövträd ökar mångfalden

Man ska fästa uppmärksamhet vid skogens mångfald redan i plantskogsvården. Den ska inte ta sikte på trädåkrar, utan beståndsfigurer med stor mångfald, vilken ger skydd och näring åt många arter. Även om man i huvudsak avlägsnar de lövträd som hindrar barrträdens tillväxt vid den tidiga röjningen, lämnas områden under mångfaldsträd och intill vattendrag och andra värdefulla livsmiljöer obehandlade. Dessutom strävar man efter att lämna en del buskade för viltet längs diken eller på andra lämpliga platser.

Vid plantskogsgallring avbarrträdsplantbestånd gynnar man i mån av möjlighet ett lämpligt inslag av lövträd. Skogsägaren har också nytta av mångfalden. I granbestånd ökar ett inslag av 10-15 procent vårtbjörk både tillväxt och mångfald. Dessutom hjälper lövträden skogen att tåla olika skador. Risken för insekt-, storm- och snöskador kommer antagligen att öka i framtiden, så en välskött blandskog är et vettigt sätt att minimera riskerna.

Begär anbud på plantskogsvård

Du kommer väl ihåg att man kan betala skogsvårdsarbeten med den bonus som Metsä Groups ägarmedlemmar införtjänar från virkeshandel och skogsvårdsarbeten. Du införtjänar också mera bonus för skogsvårdsarbetena. Kontakta din egen skogsexpert och begär anbud på tidig röjning eller plantskogsgallring! Du kan också sända anbudsbegäran direkt till din skogsexpert via Metsäverkko.