Values guide Metsä Group's operations 
 

Vi lämnar skyddsbuskage för djuren

Metsä Group lämnar skyddsbuskage vid avverkningar och gallringar i alla skeden av skogsbruket. Skyddsbuskagen är små, oskötta buskagen vars syfte är att erbjuda skydd och mat åt fåglar och däggdjur och att på det sättet trygga skogsarternas levnadsförhållanden. Skyddsbuskagets storlek är ungefär en ar och vi gör ett skyddsbuskage per påbörjad tre hektar.

Ett skyddsbuskage uppstår då man låter bli att röja små träd och buskar vid förröjning. Skyddsbuskage lämnas också kvar vid plantskogsvård och vård av ungskog.

Ett bra skyddsbuskage består av flera trädslag

Ett bra skyddsbuskage består av minst två-tre trädslag och beståndets storlek varierar. Gran finns gärna som underväxt, men enar och andra buskar är till fördel. I risskiktet får det gärna finnas blåbär.

Skyddsbuskagen placeras framför allt i anslutning till grupper av naturvårdsträd, konstgjorda högstubbar och koncentrationer av död ved. En bra plats för skyddsbuskage är sådan, där djuren trivs naturligt. Sådana platser är till exempel fuktiga sälder, svackor, figurgränser, övergångszonen mellan torvmark och mo samt igenväxta dikesrenar. Dessutom lönar det sig att placera skyddsbuskage på platser som är besvärliga ur skogsvårds- och avverkningssynpunkt, eftersom man på det sättet också kan minska på arbetskostnaderna.

Nya buskage i samband med röjsågsarbeten och gallringar

Nya skyddsbuskage grundas i samband med röjsågsarbeten och gallringar. Skyddsbuskagen lämnas ytter om skogsbruksåtgärder i alla skeden av skogsbruket. Målet är att de grundade skyddsbuskagena ska bevaras från omlopp till omlopp.

​Exempel på skyddsbuskage

Vid förröjningen är det viktigt att bevara sikthinder nära markytan i skyddsbuskaget. Ett bra skyddsbuskage består av träd av olika storlek och olika trädslag. Granen är viktig, eftersom den har ett tätt grenverk.

Övergångszoner, dvs. övergångszonerna mellan skog och torvmark eller skog och åker är goda platser för skyddsbuskagen. Där består trädbeståndet ofta av flera skikt. Skogshönsfåglar trivs på övergångszoner mot myrar och flera småfåglar trivs nära åkrar.

Skyddsbuskage uppstår naturligt i anslutning till grupper av naturvårdsträd, eftersom man inte röjer dem oberoende. Ju kargare marker, desto större är däggdjurens och fåglarnas behov av skydd.