Träffas vi snart i den virtuella skogen?

Values guide Metsä Group's operations

Metsä Group har som branschens föregångare under de senaste åren kraftigt utvecklat elektroniska tjänster för skogsägare. Den förändring som digitaliseringen leder till är bara i sin början.

Digitaliseringens möjligheter är nästan obegränsade. För närvarande finns kanske de intressantaste teknologiska möjligheterna inom virtuell verklighet och förstärkt verklighet. Virtuell verklighet är en konstgjord omgivning som har skapats genom sinnesintryck som skapas av datorsimuleringar. Man kan simulera en verklig omgivning eller en virtuell omgivning. Förstärkt verklighet (augmented reality) syftar på en miljö, som har kompletterats med grafiska element och vilken användaren betraktar via skärmar som man kan se igenom. Det är alltså fråga om ett system, där verkligheten kompletteras med konstgjord, datorsimulerad information (bild, ljud, video, text, GPS-information). Det populära Pokemon-spelet är kanske det färskaste exemplet på förstärkt verklighet.

Med glas på näsan i egen skog?

Virtuell verklighet har länge varit dyr teknologi, men allt flera företag har börjat marknadsföra system, smarta glasögon, i konsumentsegmentet, vars pris är så lågt, att det börjar möjliggöra en masspridning på motsvarande sätt som det i tiderna gick för smarttelefonerna. Det är dock den tillgängliga virtuella verklighetens innehåll och kvalitet som avgör, hur stor popularitet smarta glasögon kan nå.

Vi tror, att vi i framtiden kan ha en virtuell skogsdiskussion med stadsskogsägare genom att träffas i en mycket verklighetstrogen virtuell modell av skogsägarens skog. Vi kommer att uppleva att vi är tillsammans i samma skog med skogsägaren. I den virtuella skogen kan vi enkelt visa, vilka åtgärder det lönar sig att utföra på olika figurer och vilka åtgärdernas ekonomiska och landskapsmässiga effekter kommer att vara. I en virtuell verklighet kan man också simulera hur enskilda figurer kommer att se ut om 5 eller 10 år. Eller varför inte planera skogens framtid tillsammans med barnbarnen.

Nu skapar vi en virtuell skogsdemo, för att vi i framtiden tillsammans med skogsägaren ska kunna göra ett virtuellt besök till skogsägarens egen skog. Vi utvecklar den i samarbete med Tieto Abp och startupföretaget CTRL Reality och den kommer att bli färdig till hösten. Målet är på lite längre sikt ställt vid att tillsammans skapa en metod för att skapa en virtuell skog av vilken skog som helst utgående från olika datakällor.

Ett bra exempel på utnyttjande av virtuell verklighet är också HiVision, en virkeskran, som Cargotecs dotterbolag Hiab har utvecklat, där föraren från lastbilens hytt styr en virkeskran via smarta glasögon. Då kranen inte behöver en skild hytt, kan man göra nyttolasten större och arbetssäkerheten förbättras.

Den elektroniska handeln framskrider snabbt

Metsä Group inledde som första aktör elektronisk virkeshandel 2015. I april-maj 2017 gjordes över 30 procent av virkesaffärerna och inemot 40 procent av försäljningen av skogstjänster i Metsäverkko. Vi betjänar skogsägare via många kanaler: ägarmedlemmarna kan använda Metsäverkko, webbplatsen, chatt, delad skärm, Facebook, Twitter och naturligtvis alla konventionella kanaler. Chatten har ökat väldigt i popularitet: ”sessionernas” antal flerdubblades under fjolåret.

Vi testar videokonferens som ny kanal och vi överväger att ta i bruk den i år. Det skulle utgöra ett bra komplement tills man kan utnyttja virtuell verklighet för handel med skogsägare som bor på annan ort. Skogsägarna får dock fortsättningsvis också traditionell service av oss – var och en väljer själv hur hon vill sköta sina ärenden med oss. Digitala tjänster kan inte helt ersätta möten och träffar mellan skogsexperter och skogsägare.

Quadrokopter till hjälp vid inventeringar?

Vi har utvecklat olika drönarmetoder sedan vintern 2016. Tidigare testresultat har varit goda och nu är det dags för vidareutveckling. Under sommaren 2017 testar vi tre nya skogsmätningsmetoder.

En quadrokopter är en fjärrstyrd maskin, som hålls luftburen med hjälp av fyra rotorer. Användningen av quadrokopter kan göra det möjligt att snabbt göra en skogsbruksplan, utan att man behöver gå i fält, vilket avsevärt skulle förbättra produktiviteten. I framtiden kan det vara möjligt att med hjälp av quadrokopter skapa en 3D- och/eller virtuell skogsbruksplan. Å andra sidan kan den video som quadrokoptern filmar vara till stor hjälp för skogsmaskinens förare, då hen planerar drivning av en stämplingspost.

Med hjälp av de metoder som vi testar under sommaren 2017, får vi noggrannare information än till exempel den som finns i MinSkog.fi. I samarbete med företaget MosaicMill utvecklas en metod, där man mäter träden med hjälp av digital bildanalys. I framtiden skulle uppmätt data överföras till ett program i molntjänst, vilket producerar skogsbruksplanen. Under en flygning kan man mäta en 50–100 hektar stor fastighet. Med ett annat företag testas samma sak, men flygningen sker med en drönare med fasta vingar, dvs. radiostyrda småflyg. Dess flygtid är längre, varvid man kan mäta upp cirka 500 hektar på en flygning. I metoden mäts skogen med laserskanning.

Vi testar också i samarbete med Tieto Oyj en metod, med vilken man kan upptäcka barkborreskador redan före det mänskliga ögat kan se dem. Anordningen som finns på en drönare upptäcker träd vars vätskecirkulation är störd. I framtiden är målet ställt vid att avverka de angripna träden innan stocken är förstörd och blir till mindre värdefull massaved.

Elektronisk skoglig information en grundförutsättning

Elektronisk information om skogstillgångar är en förutsättning för utveckling av elektroniska tjänster. I framtiden kan man insamla elektronisk information om skogstillgångar på en mycket noggrannare nivå än för närvarande. Det är sannolikt, att man då teknologin utvecklas får information om ett träds egenskaper utöver dess position. Virtuella 3D-skogsbruksplaner är också möjliga i framtiden.

Laserskanning kommer att komma till avverkningsmaskinerna, vilket gör det möjligt att insamla noggrann uppdateringsinformation i samband med avverkningen och därutöver system som hjälper föraren. Genom laserskanning och datormodeller kan man styra vilka träd som ska avlägsnas och säkra maximalt god kvalitet på det kvarställda beståndet. Man har redan kommit mycket långt i fråga om att placera ut körstråk på basen av terrängmodeller och skogsdata. Rätt snart blir det möjligt att skapa ett optimalt körstråksnät för gallringarna, varvid avverkningens kvalitet ytterligare förbättras.